Behåring

Hela människokroppen är täckt av hår, förutom läpparna, handflatorna och fotsulorna. Det är sällan man kanske tänker på att det faktiskt är så, men även på de mest släta kroppsytorna finns ett fint litet täcke av så kallat vellushår - små fjun som spelar en skyddande och värmande roll. Hår är inte helt okontroversiellt och i de flesta fall välkomnas hår på vissa ställen medan det ratas på andra. Behåring är naturligt och funktionellt, men bjuder på stor variation mellan individer.

Olika typer av kroppshår

Som vi alla har uppmärksammat så förekommer stora skillnader människor emellan vad gäller behåring, dels mellan könen såklart, men också från en person till en annan. Skillnaderna har många olika förklaringar och de flesta bottnar i helt naturliga orsaker.

Man kan se generella skillnader vad gäller behåring mellan olika folkslag, där vissa har tendenser till mer behåring än andra, men även här går det inte att dra några slutsatser.

De flesta människor bryr sig ganska mycket om sin behåring och ser till att frisyren på huvudet är på det vis som hen trivs bäst med. Även andra kroppsdelar friseras idag i hög grad, även om det är en relativt ny trend, sett till människans historia. På huvudet har vi långa hårstrån som i allmänhet har ett livspann på 7 år, sedan trillar det av och ett nytt växer ut. Detta sker i omlott såklart, så vi märker knappt att det faktiskt sker, mer än att de med långt hår då och då får ”tömma hårborsten” eller rensa avloppet i duschen på håransamlingar. Huvudhårets primära roll är att skydda huvudet från UV-strålning.

Runt ögonen har vi korta, grövre hårstrån i form av ögonbryn och ögonfransar. Dessa finns för att skydda just ögonen från svett och smuts. Denna behåring är önskvärd och förstärks ofta med hjälp av make-up, i dagsläget i första hand bland kvinnor. Dessa hårstrån har i regel en livscykel på ett par månader.

Könshår är det hår som finns runt könet. Dessa hårstrån är i regel grova samt ibland också mörkare än håret på resten av kroppen, och ofta - men inte alltid - krulligt. Könshåret finns där för att skydda de känsligaste kroppsdelarna mot orena partiklar och svett, men förmodligen också för att skapa en skarp, naturlig kontrast mellan barn och vuxna. Idag är det vanligt att man helt eller delvis klipper och rakar bort könshåret. Könshåret har i regel en livscykel på 3–6 månader.

Hårets uppbyggnad

Varje hårstrå består av tre delar:

• Medulla
• Cortex
• Kutikulan

Medulla är hårstråets innersta kärna och cortex den del som omger medullan - barken, skulle man kunna säga. Cortex är en högst avancerad struktur och står för hårstråets hållfasthet. Cortex är också den del av hårstrået som innehållet melanin och ger håret sin färg. Kutikulan är det yttre hölje som skyddar cortex. Hår är uppbyggt av protein, främst a-keratin.

Hårstrået växer bara inne i hårsäcken, det är bara inne i follikeln som någon levande vävnad finns, resten är ”döda slaggprodukter”.

Behåring kvinnor vs. män

Kvinnors behåring är något av ett känsligt ämne, de senaste decennierna har kvinnors kroppshår stigmatiserats och kvinnlighet definieras i motsats till manlighet där en kvinnas kropp helst ska vara mer eller mindre befirad från kroppshår. Detta handlar till stor del om ett samhällsideal som nyligen vuxit fram och som med alla trender så kan den rent teoretiskt snart vända igen. Det är idag vanligt att kvinnor rakar bort könshår, håret på benen och håret i sina armhålor och de kvinnor som har hår som växer på överläppen eller hakan väljer också ofta att få det borttaget idag.

Män har mer, och större andel, grov hårväxt än kvinnor och deras hårväxt är fortfarande allmänt accepterad, även om unga män idag också går mot trenden att ansa sin hårväxt allt mer. I högre eller mindre grad är en större yta runt männens könsorgan, samt mage, bröstkorg, hals och haka täckt av grova hårstrån och håret på övriga kroppen, dvs. benen och armarna är också av både grövre sort och större kvantitet i jämförelse med hur det ser ut på kvinnor. Detta är direkt förknippat med de manliga könshormonen, androgenerna, som omvandlar vellushår (det fjuniga håret) till terminalt hår (det grova håret). Man kan också säga att i allmänhet gäller: ju känsligare kroppsdel, desto grövre hårväxt.

Om att tappa hår

Alla människor tappar hår hela tiden, varje hårsäck har sin unika livscykel. När man blir äldre förändras livscykeln, men inte bara cykeln utan även kvaliteten. Till exempel så slutar hårsäcken att producera melanin vilket är anledningen till varför man förr eller senare i livet får grått eller vitt hår. Antalet hårstrån minskar också med stigande ålder, men det finns väldigt stora variationer även här och män får ökad minskning av hårsäckar mycket tidigare än kvinnor. Innan 50 års ålder har omkring 50 % av alla män drabbats av det som i dagligt tal kallas manligt håravfall, som i regel börjar vid tinningarna och uppe på hjässan. Denna siffra kan jämföras med kvinnor där endast 15 % drabbas av likvärdig nivå av håravfall - dock har kvinnors håravfall annan karaktär än mäns då hennes behåring blir jämnt glesare, men med intakt hårfäste.

Källor

• Wikipedia.org